lördag 10 februari 2018

Fastlagen

Fastlagssöndagen sätter an tonen med att evangeliet berättar om hur Jesus och lärjungarna beger sig till Jerusalem. Orden är tunga, sätter spår: "Vi går nu upp till Jerusalem".
Vi vet att Jesus när han går vägen mot Jerusalem går mot sin död. Detta anade säkert några av lärjungarna och Jesu efterföljare också. Men vad de inte visste, och knappt kunde ana även om Jesus talat om det, var att Jesus inte endast går mot sin död utan också mot uppståndelsen och segern.
I denna årgång får vi berättat för oss om den blinde mannen vid vägkanten utanför Jeriko. "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!". Han ropar och Jesus hör, stannar, ser. Vad vill du att jag ska göra för dig?
 
Med mannen vid vägkanten sjunger vi varje söndag Kyrie eleison, Herre förbarma dig. Han påminner oss om att vi ingår i något som är större än oss själva, större än vår familj, större än den ort där vi lever, större än allt det som vi annars låter definiera oss. Vi ingår i en mänsklighet, i en mänsklighet som Gud har skapat och som han kallar ut ur gråheten och gör till sitt folk. Det finns tider i livet då vi ropar med mannen vid vägkanten med egen röst, hans liv rör vid vårt liv. Alla andra dagar sjunger vi Herre förbarma dig för att vi vet att våra bröder och systrar sitter vid vägkanten och ropar.

Efter fastlagens tre dagar tystnar lovsången i kyrkans gudstjänst. Inte för att det inte finns skäl att tacka och lovsjunga Gud, men för att hjälpa oss att bli stilla och se livets skuggsidor. Jesus väjer nämligen inte för dem. Han går rakt fram, rakt igenom och möter mörkret med rätad rygg.

Det är att gå kärlekens väg.

"Se vi går upp till Jerusalem, i heliga fastetider att skåda hur Jesus Krist, Guds son i syndares ställe lider."   

1 kommentar:

  1. Thorsten Schütte12 februari 2018 11:06

    Har hört texten många gånger, men först nu går det upp för mg att hos den blinde mannen finns roten till Kyrie Eleison vi sjunger i kyrkan och hör som mäktig musik i olika mässor, t ex Bachs h-moll-mässa.
    Herre förbarma Dig - en bön jag ständigt återkommer till, i synnerhet när jag mår psykiskt dåligt.

    SvaraRadera