lördag 6 januari 2018

Trettondag jul

Res dig, stråla i ljus! Ditt ljus är här, Herrens härlighet går upp över dig. Jorden är höljd i mörker, töcken omger folken, men över dig skall Herren stråla, över dig skall hans härlighet visa sig. Folken skall vandra mot ditt ljus, kungar mot glansen av din soluppgång. Lyft blicken och se dig omkring! Alla samlas och kommer till dig. Dina söner kommer från fjärran, dina döttrar bär man i famnen. När du ser det skall du stråla av lycka, ditt hjärta skall bäva och bulta, när havets skatter kommer i din ägo och folkens rikedomar blir dina. Kameler i mängd skall fylla ditt land, dromedarer från Midjan och Efa. Från Saba kommer de alla med last av guld och rökelse, och de förkunnar Herrens ära. (Jesaja 60:1-6)

Jag firade gudstjänst i min hemförsamling idag, barnen var med i det årliga julspelet. Eller herdespelet, som den lilla kallar det - hon tycker nämligen att herdarna har de viktigaste rollerna. Jag tror jag förstår vad det är hon ser.

Folket, herdarna, de vise - vad var det de såg? Ett barn, en ung familj. Inget anmärkningsvärt. Inget särskilt med avseende på det yttre. Vad var det de såg? Jag vet inte om herdarna kunde skrifterna, om de hört Jesajas ord om Guds löfte. Men när de tillsammans med de vise såg barnet såg de Gud själv. Och den som ser Gud - om än på ryggen - glömmer det aldrig. Det förändrar livet i dess grund. I barnet ser stjärntydarna det uppenbarade Ordet. Herdarna ser sin Herde.

Julspelet avslutades med att församlingen fick gå fram och hylla Jesusbarnet. Där gick jag tillsammans med familj, gamla vänner, unga som jag döpt och konfirmerat, nya bekantskaper och människor jag aldrig träffat. Vi gick fram till koret och lät oss för en stund sköljas med av svallvågen som tog oss till Betlehem. En ung kvinna böjde knä. Ett barn klappade dockan på kinden.

Folken skall vandra mot ditt ljus, kungar mot glansen av din soluppgång. Lyft blicken och se dig omkring! Alla samlas och kommer till dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar