söndag 24 september 2017

Marta, Marta

"Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till.” Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.” (Luk. 10:38-42)

Vi är många som kan känna igen oss i Marta. Det är ju inte så att Marta inte vill vara med vid Jesu fötter som sin syster, hon är ju en lärjunge, hon är ju en bekännare. Men hon är också en praktiker och familjens överhuvud och ser till allt som måste vara ordnat för att de ska kunna ta emot den viktiga gäst som Jesus är. Hon tänker säkert att hon sedan kan sätta sig där med de andra, när allting är klart och ordnat och perfekt. För oss som känner igen oss i Marta så är det lätt att vilja försvara henne. Det är lätt att vilja se syster Maria som den slarviga, hon som inte bryr sig om att den andra får slita.

Vi vill gärna försvara Marta eftersom Jesus ord är så provocerande. För vi vill inte tro att Marta, den handlingskraftiga, rediga, faktiskt är den som här prioriterar fel. Men Jesus verkar mena det. Här är det något annat som är viktigare, och det är att sätta sig vid Jesu fötter och ta emot det han vill ge. Och detta är evangelium rakt in i vår tid, rakt in i kyrkans liv. För vi mäter oss själva hela tiden utifrån det vi gör, det som går att räkna upp, det som kan mätas och vägas. På samma sätt är det som kyrkan, vi är duktiga på att lyfta fram det kyrkan gör – inte minst i kyrkovalstider. Vi radar upp listor över allt gott som kyrkan gör och hur viktig kyrkan är i världen. Men vad kyrkan ÄR, vad hennes innersida handlar om låter vi inte ta samma plats. För vad är kyrkan? Vad är det att vara kristen? Det är ju att vara lärjunge, att lyssna till hans ord och ta emot det liv han vill ge. Det är att, liksom Maria, låta allt det andra vara åtminstone för en stund, för att sätta sig vid mästarens fötter.

Idag påminner Jesus oss att rikta om blicken. Vänd den bort från dig själv och ditt eget och vänd den istället mot det heliga, mot Gud. Det är inte så att en kristen inte ska handla. Tvärtom. Men det är inte handlandet som gör oss till kristna, utan det är vår utgångspunkt och centrum vid Jesu fötter.



1 kommentar:

  1. Redan 1917 års översättning utelämnar det grek ordet ordet kai om betyder och eller också. Så enl. gr.texten står det att Maria också satte sig Maria också vid Jesu fötter. Hon hade redan hjälpt till i köket. Och Jesus säger inget förrän Marta kommer och klagar på sin syster.
    Jag tycker överskriften borde vara två nödvändiga ting.
    Ty höra och göra hör ihop. I nu nämnd ordning: först sitta ner hos Jesus. Sedan kan vi göra det vi ska.

    SvaraRadera