fredag 15 november 2013

Tankar inför helgen


"Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen." 


Gud har inte lämnat världen åt sitt öde. Skaparen som gjort allt det som himlen och jorden rymmer sitter inte ensam, inlåst eller bortvänd från sin skapelse. Gud har aldrig lämnat oss, och kommer heller aldrig lämna oss åt oss själva. Gud har makten att bryta in i historien och gör det också. Gud bryter in i sin skapelse, varje gång vi firar mässa är Kristus verkligt närvarande, när vi ber i hans namn är han verkligen mitt ibland oss. Skapelsens Herre har aldrig lämnat sin skapelse, han är ständigt närvarande och han griper in - men inte på ett sätt som vi förfogar över. Det påminner oss bibeltexterna om i slutet av kyrkoåret och vi manas till vaksamhet och väntan, bön och fasta. 

Ack, saliga dag, som i hoppet vi bidar, 
då världen är vorden Guds rike till sist,
då mänskornas släkte förlossningen funnit 
och folken bekänner att Herren är Krist,
då döden är dödad och synden försvunnen 
och frälsningens fullhet för evigt är vunnen! 

Han kommer, han kommer, den dag som vi bidar, 
dess strålar vi skådar på morgonens sky.
Än mörkret är mäktigt i dimmiga dälder,

men dagen begynner på höjderna gry. 
Han kommer att stilla de sörjandes trängtan,

han kommer att fylla de heligas längtan. 

           Sv. ps 314:1-2





2 kommentarer:

  1. Mycket bra det du skriver inför Dominica Ultima, den yttersta söndagen, Domsöndagen.
    Ja, Salig är den som hörer Guds Ord / Och vet att dess salighet gömma / För honom blir nåden i evighet spord / Då Herren all världen skall döma. / Du, Helige Ande, mig mana och lär / Att söka av hjärtat det ovantill är / Och aldrig min Frälsare glömma. Amen!

    /gunnar e

    SvaraRadera