fredag 15 mars 2013

Tankar inför helgen


Jag vill ge dig, o Herre, min lovsång.
Jag vill tacka med skönaste ord
för den kärlek och nåd som är gränslös,
jag vill tacka för allt gott du gjort

Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig
där var ton skall en hyllning till dig bära,
och i dagar av glädje och dagar av sorg
vill jag leva var dag till din ära. 

                       Sv. ps. 702


Vi firar Jungfru Marie bebådelsedag på söndag. Jungfru Marie bebådelsedag är en festdag mitt i fastetiden. Vi närmar oss passionstiden och fastans allvar stegras, men så kommer Mariadagen och bryter in, ja nästan tränger sig in. 

Maria lär oss lovsångens och tillitens livshållning. Ingenting är omöjligt för Gud säger hon, och visar med sin inställning på vad det innebär att leva i verklig överlåtelse; "må det ske med mig som du har sagt". 

Maria låter ingen annan härska över henne utom Gud. Hennes trotsiga "jag är Herrens tjänarinna" strålar genom tidsrymderna och ges till oss som en profetisk uppmaning. Vem är din herre? Vem äger dig? Frågan ställs av Maria till oss, rakt in i vår tid. Vi ser oss gärna som de friaste av herrar, men vi är mer fångna av världen än kanske någon annan generation förut. 







4 kommentarer:

  1. Fantastisk text, tänka att det kom att bli en psalm av den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det enkla är ofta det bästa.

      Radera
  2. Den gränslösa kärleken och nåden är synnerligen viktig att proklamera med sång i en tid som tror att gränslös betyder villkorslös vilket den inte är. Därför är din slutkläm också synnerligen viktig! De villkorslösa är de mest fågna, fågna i en tanke, fullkomligt främmande för Guds Moder Maria. / Magnus Olsson

    SvaraRadera