tisdag 26 februari 2013

Tagg


Vad innebär det att leva ett kristet liv? Hur vet jag om det liv jag lever är troget den kallelse Gud gett mig? Var är den smala vägen som är Guds väg just för mig och hur i hela friden gör man för att inte snubbla och gå vilse? Ska en kristen leva i världen eller dra sig undan världen? Hur kan jag tjäna Gud med mitt liv?

Kristenlivet innehåller precis som allas liv en hel del sneglande på andra. "Hur kan han leva så, han som är en kristen! Varför följer han inte vägen?" Eller: "Hur ska jag någonsin kunna blir som hon. Hon lever i världen, men inte av världen."
Allt sådant tänkande är destruktivt, nedbrytande för vårt andliga liv. Allt som får oss att dra slutsatsen att "jag är bättre än han" eller "jag är sämre än hon", är destruktivt. Det finns inget liv där. Tillbaka till frågan igen: hur kan jag tjäna Gud? Vad är Guds väg för mig?

Någons sätt att leva sin tro kan bli till en tagg för andra, alltså en sund och välbehövlig uppmaning och utmaning att ändra riktning i livet, det blev jag påmind om idag. Att vara en tagg är att vara ett vittne. Guds folk har alltid varit små taggar i världen, och det är ju precis som det skall. Men taggen som sticker mig i sidan måste prövas: är det en tagg som sticker för att det behövs, där det behövs? Eller är det egentligen en frestelse att fly från det liv som Gud har gett mig och som jag är satt att leva? 







1 kommentar:

  1. Pröva tagen med de två halvorna i hjärtat. Den ena söker salighet, den andra helighet, båda ligger nedlagda i alla, " det är i Gud vi lever, rör oss och är till" säger St Paulus till hedningarna! Det gäller alltså ALLA! Att alla lever i Gud men Gud lever inte i alla, därav ber Gud till oss emedan bön inte är blott vår bön till Gud utan Guds bön till oss. Den bönen omnämns i Rom 8. Den sker ständigt, den vill öppna oss, öppna hjärtats båda delar. Försummas en del dör också den andra. De båda hjärtekamrarna, måste bes upp,in för att andningen skall fungera, fullt ut. Om taggen sticker hål på det som sitter i vägen emellan de två längtorna, är den av Gud. / Magnus Olsson

    SvaraRadera