tisdag 19 februari 2013

Kväll


Barnet väckte sig själv med gråt

först förkvävd

sedan förlöst

snyftande

forsande

"Jag tänkte på något ledsamt, men jag vet inte vad det var"

Och med ovisshet kan man inte somna


Så fann jag mig sittandes mot principer,

med för sent vaket barn i famn

för med ovisshet kan man inte somna


Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn
så var det för mig att komma till Gud,
jag kände att där hörde jag hemma.
Det fanns en plats i Guds stora rum, 
en plats som väntade på mig. 
Och jag kände: här är jag hemma. 
Jag vill vara ett barn i Guds hem. 

                 Sv. ps. 774



1 kommentar:

  1. Svårläst text. Är den symbolisk eller IRL, oavsett vilket: välsignelse! / Magnus Olsson

    SvaraRadera