söndag 16 september 2012

Sten på sten på sten




Finns det något vackrare än en gammal stengärdsgård? I sig bär de minnen av människor som grävt, spettat, burit och släpat stenen från åkern och sedan omsorgsfullt staplat och byggt. En riktigt byggd stenmur rymmer nästan lika mycket sten under jord som över, har jag lärt mig. Den vackra muren på bilden såg jag idag.
Att lägga stenmur är för övrigt ett hantverk som är på väg att försvinna. Några av våra kyrkvaktmästare kan, och de måste nu sprida kunskapen vidare för murarna måste skötas om - och vi har hundratals och åter hundratals meter mur runt våra kyrkogårdar.

Denna dag när Jesus uppmanar oss att inte göra oss några bekymmer tänker jag på dem som grävt och byggt före oss. När en ny åker skall frigöras från sten går det inte att se till helheten. Då tornar bekymret upp framför oss och det ter sig ogörligt. Men att börja i ena hörnet med en sten i taget gör det hela överkomligt.

Det är lite som livet självt. Gräva upp en sten i taget. Ibland tar det lång tid, stenen vill inte ge med sig. Ibland går det fortare, vi har mycket energi. Några stenar gör oss krokiga, andra får vi helt enkelt låta vara för de är ingenting att göra åt.
Med stenen som vi fått upp i ljuset kan vi göra något nytt. En vacker gärdsgård, till exempel.






 

2 kommentarer: