tisdag 15 maj 2012

Nära ögat

I februari i år dog den polska poeten och nobelpristagaren Wislawa Szymborska. Hon fick litteraturpriset 1996, samma år som jag fyllde arton år. Det året gick jag till stadens bokhandel och köpte en samling med ett urval av hennes dikter. Jag läste och läste i den tunna lilla boken, ville så mycket, ville förstå, ville på något sätt dela värld med en nobelpristagare.

Jag tänker tillbaka på tiden som var då. Tänker på sammanträffanden - Guds ledning? Orsak och verkan, kallelse och flyt. Tänk att jag är den jag är och var den jag var, och ändå!

Ibland vill jag ta henne i handen, hon som är arton år och försöker se självsäker ut där hon står i bokhandelns lyrikavdelning. Hon som är tacksam över att pengarna räcker till en inbunden bok (pocket är inte fint), och väljer poesi framför fredagsöl (pengarna räcker inte till båda).  
Jag vet att jag inte behöver ta henne i handen. Hon klarar sig. Hon blir räddad. Ännu har hon inte helt blivit varse de trofasthetens band, de kärlekens rep som drar i henne. De omsluter henne ännu bara som ett omärkbart täcke, håller om, skyddar, viskar: "ingenting når dig utan att jag önskat dig det".  

"Det kan ha hänt.
Det måste ha hänt.
Det har hänt förr. Senare.
Närmre. Längre bort.
Det har hänt, men hände inte dig.

Du blev räddad, för du var först,
du blev räddad, för du var sist.
För du var ensam. För det fanns folk.
För du gick åt vänster. Åt höger.
För det blev regn. För det blev skugga.
För det var soligt väder.

Som tur var fanns där skog.
Som tur var fanns där inga träd.
Som tur var - en skena, en krok, en bjälke, en broms,
en dörrsmyg, en sväng, millimeter, sekund.
Som tur var flöt ett halmstrå på vattnet.

Följden var, och därför, och ändå, trots allt.
Hur skulle det ha gått om en hand, en fot,
ett tuppfjät, en hårsmån
från ett sammanträffande.

Så du är här? Raka vägen från ett andrum?
En maska hade nätet och den slank du igenom?
Jag kan inte nog förvånas, är förstummad.
Hör bara
hur ditt hjärta bultar i mig."

                                     Wislawa Szymborska "Nära ögat"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar