fredag 6 april 2012

Korsets dag


Det är korset dag, Långfredagen. Jesus fick själv bära sitt kors till Golgata. Simon från Kyrene lättade hans börda ett litet slag. Var lärjungarna fanns vet vi inte, men de var nog inte långt borta. De höll sig kanske i utkanten, i folkmassan, oroligt gömda. Inte enbart rädda för sitt eget liv, utan naturligtvis även för vännen Jesus.

Jesus ropar från korset: "min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" (Ps. 22). De orden måste ha bränt sig fast i lärjungarnas minne. De måste ha gjort ont, precis som det gör ont i oss att höra eller se någon lida. Kanske blundade de för att slippa se.
Psaltarpsalmen handlar om den upplevda frånvaron av Gud. Den är skriven för oss och för alla de tillfällen då Gud känns långt borta, rent av frånvarande. Då vi vill ropa, "min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?".

Var Jesus övergiven på korset?

På korset tar Jesus på sig all världens synd och ondska. På korset bär Jesus allt hat, all misstro, allt våld, krig och världsbrand. Han bär allt det på sig, allt det kastas på Jesus på korset, han bär världens synd. I den stunden bär han all den ondska som aldrig kan förenas med Gud. Den som måste övergivas.

Rättfärdig dog han för att leda oss orättfärdiga till Gud. För att Gud vill försoning. Och för att försoning inte är att släta över, utan det är att stryka ut och låta det vara borta. Gud stryker ut och låter det vara borta.
För att vi har en maktfullkomlig, blodtörstig Gud? Nej, bort det!

Det är för att vi har en älskande Gud.

"När Israel var ung fick jag honom kär, och från Egypten kallar jag min son. Men ju mer jag kallar på dem, desto mer går de bort från mig. (...) Ändå var det jag som lärde Efraim gå och jag som tog dem i mina armar, men de förstod inte att jag botade dem. Med trofasthetens band drog jag dem, med kärlekens rep. Jag var som den som lyfter upp ett barn till kinden. Jag böjde mig ned och gav dem att äta. (...) Hur skulle jag kunna släppa dig, Efraim." (Hosea 11:1-8).

Gud har aldrig förklarat lidandet för oss, varken vårt eget eller hans. Han har aldrig förklarat det, men han har lovat att vara med. Idag på Korsets dag får vi upprepa de hemlighetsfulla orden från det nya förbundets instiftande: "För mig utgiven. För mig utgjutet". För vi och den värld vi lever i är i desperat behov av försoning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar