måndag 26 mars 2012

Av jord har du kommit


Jag hade begravning idag. Ingenting konstigt med det. Det börjar bli hundratals, även för mig. Tänker på orden vi säger vid överlåtelsen: "av jord har du kommit, jord skall du åter bli, Jesus Kristus vår frälsare skall uppväcka dig på den yttersta dagen." Och tre spadtag jord.
Kära kyrkohandbokskommitté: låt oss behålla dessa ord!

Orden sammanfattar allt; varifrån vi kommer, vart vi är på väg och vem vi tillhör.

Kanske är det för att jag bor på landet, men detta att vi hör ihop med jorden är oerhört viktigt för mig. Att Gud rent konkret tog en näve jord (hebr. adama) och skapade människan (hebr. adam) innebär att vi fysiskt sett hör ihop med skapelsen och Skaparen. Vi får ett uppdrag att vara skapelsens förvaltare, den skapelse som vi själva tillhör.

När vi dör återvänder vi till jorden som stoft. Vår kropp blir ett med den jord med vilken Gud formade oss. Och vår frälsare skall uppväcka oss på den yttersta dagen.

Vid begravningen idag råkade jag säga fel. Istället för "Jesus Kristus vår frälsare..." sa jag: "Jesus Kristus den korsfäste och uppståndne kallar dig att vara hans lärjunge" - som vi vanligtvis säger i ordningen för dop. Jag fyllde snabbt i med den riktiga formuleringen, men tänkte sedan att det blev rätt bra ändå.
På uppståndelsens morgon kallar Jesus oss att vara hans lärjungar. Han uppväcker oss och kallar oss till helig tjänst, men nu inte som Adam (jord/människa) utan som en del i den himmelska härskaran. Där skall vi tillsammans med keruber, serafer och änglar sjunga Helig, helig, helig är Herren Sebaot, och lovsången till Guds ära skall aldrig upphöra.

"Ditt kors skall skina för min blick,
när sist jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död, bliv Herre hos mig kvar".

                                         Sv. psalm 189:7

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar